Det var en varm sommardag. Temperaturen låg på drygt 30-grader. Det lilla sjukhuset i hade fullt med patienter. Vätskebrist, värmeslag och getingstick var dagens åkommor, förutom alla typer av sjukdomarna och skador som hörde till det vanliga.
Doktor Sven Andeson hade fullt upp att göra. Kön av patienter verkade aldrig ta slut. Lunchen blev en, snabbt äten, landgång med köttbullar som hämtats från Konsum. Kafferast var knappt att tänka på.

Mot kvällningen avtog värmen och patientillflödet. Sven gick över till hamburgerbaren på andra sidan vägen. Beställde in en dubbelburgare med pommes frites.
-  Skulle nog tänka lite mera på vad jag äter. Rekommendera patienterna att äta sunt och sedan käka sådant här onyttigt själv. Hycklare där, tänker han.

En halvtimme senare är han tillbaka på mottagningen. Dags för nattens jourverksamhet. Hoppas den blir lugnare. Först full arbetsdag och sedan nattpasset efteråt är jobbigt.

Syster Agneta anländer. Hon är ung och rask. Har goda kunskaper inom medicin och vård. En trygghet att ha som arbetskamrat under nattens pass. Tillsammans tar de hand om de vårdsökande som kommer under kvällen. En jämn ström som ger arbete hela tiden men utan den stress som varit under dagen.

I Parken är det danskväll. Det är dansbandet Swing.it som spelar där i kväll. Det blir som vanligt lite bråk. Vid 21-tiden kommer flera hjälpsökande. Mottagningen får ta hand om några fall som behöver sys efter slagsmål. En överförfriskad man bärs in i nästan medvetslöst tillstånd. Han får efter tillsyn och en plats att sova på.
Sven önskade att det skulle vara mera personal tillgänglig på dessa journätter. Nu är det bara han och Agneta som jobbar.

Vid midnatt har det lugnat sig lite. Sven hinner med ett kort toalettbesök. Är inne bara någon minut innan han slinker ut genom dörren. Han tar och går igenom patientjournalerna. Får in ett par fall till som behöver sys ihop efter slagsmål.

-  Du verkar trött, säger Agneta, ser så blek och hålögd ut. Ta och vila en stund.
-  Hinner inte, måste göra pappersjobbet klart först. Får sova ut i morgon istället.
-  Som du vill, men jobba inte ihjäl dig.
-  Ingen risk, oroa dig inte.
Agneta går och ser till patienterna som ligger på övernattningen.

Vid 3-tiden kommer nattens sista patient. Gallstensanfall konstateras. Den mer och mer hålögda Sven ordinerar en smärtstillande spruta till honom.

Det blir morgon. Vid halv 8 kommer nästa dags personal. De samlas för information om nattens verksamhet. Sven syns inte till.
-  Han borde vara med vid genomgången. Var håller han hus, undrar doktor Frisk som skall ha information för sitt arbetspass.
-   Vi får söka honom, menar syster Elisabeth.
Hon anropar via personsökaren. De hör hur den piper bortifrån korridoren. Ljudet kommer från personaltoaletten.
-  Han kommer väl snart då, konstaterar Frisk. Vi tar det övriga så länge.

När det gått en halvtimme utan att Sven anlänt börjar de undra vad som har hänt.
Det söker igen. Fortfarande kommer ljudet från toaletten.
-Det verka inte ligga rätt till här, konstaterar Frisk. Vi får ta oss in med nyckel.
Det öppnar dörren. Där innanför ligger Sven livlös på golvet. Verkar ha legat länge. Klockan som satt på väggen är nedriven. Batteriet har ramlat ur. När de tar upp den visar den på 12.

Polisen, som just kommer med en trafikskada, tillkallas för att intyga att inga tecken på brott föreligger.
Sven placeras i ett enskilt rum i väntan på transport till regionsjukhuset för fastställande av dödsorsak.
De övriga personalen går på genomgång i personalrummet.
Stämningen är dov. Bäst de sitter där börjar dataprintern att skriva av sig själv.
Ut kommer ett dokument.
Frisk läser:

Dödsattest:
Personnummer: 400231-1433
Namn: Sven Evald Andeson.
Adress: Storgatan 13  99512 Ekstad

Dödsorsak: Hjärtinfarkt.
Datum 22/6 2001
Klockan 24.00

Datum 23/6 2001
Utfärdare: Sven Evald Andeson. Med Dr.
Underskriven och klar.

-  Han var så stressad att han inte genast uppfattade att han dog, konstaterar Agneta.
-  Till och med så att han skrev under sin egen dödsattest, säger Elisabeth.
En suck hörs från den allt blekare Agneta:
-  Jag svimmar, jobba ihop med en död person halva natten utan att märka det.
Med en duns sjönk hon ihop på golvet.

Meny

(PDF)
Stressigt på kliniken.