Liket i magasinet.

Sommarens hetta hade bytts mot en sval höst med ren och klar luft. Stararna samlades för avfärd söderut. I träden började hösten färger anas. Den första septemberdagen stod för dörren. Söndagsförmiddagens ro vilade över nejden.

Länsman Kask patrullerar genom bruket. Som vanligt är allt lugnt och stilla. Inget hammarslag hördes från smedjan eller ropen från körarnas trafik på vägen. Bara ungarna glada glam från arbetarbostäderna bröt tystnaden.

På Bruksgatan möter han en luffare som kommer med hastiga steg emot honom. Kask blir förvånad. I vanliga fall brukar de dra sig undan då de ser en polisman, men den här verkar vilja tala med honom.
-  God dag Länsman Kask, ursäkta att en luffare stör söndagsfriden.
-  För all del. Vad kan en vägarnas riddare vilja mig?
-  Vill bara tala om att det hänger en gubbe i gamla magasinet. Verkar ha varit där ett tag för det börjar lukta om honom.
-  Det låter inte trevligt, kan herrn visa mig var gubben hänger?
-  Herrn, vad fint Kask titulerar mig. Kalla mig Svensson, Fridolf Svensson om det skall vara noga.
-  Så han känner till mig, vi har väl inte haft något samröre tidigare.
-  Kask är känd på trakten. Låter oss vara ifred om vi inte ställer till med sattyg.

Under samtalet har de nått magasinet. Kask går in och inspekterar.
I lokalen hänger ett lik i takbjälken 4 meter över golvet. Huvudet är i höjd med takstolens bjälke. Repet ligger runt stocken för att sedan vara fastknutet i ett stag någon meter över golvet. Kroppen har redan börjat mörkna och lukten av lik ligger tung i lokalen.

Kask går ut, måste få luft och samla tankarna. Sätter sig ned på en sten och frågar Svensson:
-  Hur fann du offret?
-  Kom i går kväll och tänkte övernatta i magasinet. Finns en bra sovplats där inne. Det var mörkt och luktade illa. Trodde att det låg ett dött djur någonstans. Jag sov i boden här bredvid i stället. I morse, då jag skulle gå vidare, tittade jag in och såg liket. Gick sedan direkt och sökte upp Kask.
-  Det var bra gjort, får jag be Svensson att hålla vakt här medan jag hämtar doktorn och nämndeman?
-  Går väl bra, jag har inte något att jäkta för i dag.
-  Sitt här utanför bara. Jag hoppas vara tillbaka om en liten stund.

Kask halvspringer ned på bruket. Finner doktor Lärka på nämndeman Lindhs punschveranda. Han framför sitt ärende och de två männen kommer motvilligt med efter att snabbt ha tömt sina glas. På vägen träffar de också kyrkoherde Johannes, som också följer med till magasinet. 
De tre männen tittar misstänksamt på Svensson som sitter på stenen utanför magasinet.
-  Har allt varit lugnt, undrar Kask?
-  Bara en Herre med finkostym och promenadkäpp som avlägsnade sig snabbt då han upptäckte mig.
-  Undrar just vem det kan vara. En som inte ville bli sedd, säger Kask.
-  Skall vi ta och titta efter vem som hängt sig därinne, jag måste till högmässan sedan, säger Johannes.
-  Usch ja, genmäler Lindh, jag gillar inte döingar, låt oss få det avslutat så fort som möjligt.
-  Det är väl bäst att få den detaljen avklarad och kroppen ned till likboden snarast möjligt. Doktorn och nämndeman får väl göra en inspektion innan vi hissar ned kroppen.

Männen går in och tar en snabb besiktning av platsen. Konstaterar att en kropp hänger där uppe. Lärka ger sedan klartecken att ta ner liket.
Med förenade krafter släpper de försiktigt ned kroppen och lägger den på en vagn. Ser att det är brukets bank för snabba lån, Eric Bladh, som lämnat det jordiska. Lärka gör en snabb besiktning och konstaterar att nacken är bruten, ”har väl knäcks då han hängde sig”.
De tre potentaterna tar sedan ett snabbt avsked och återgår till sina sysslor.
Kask och Svensson blir kvar vid magasinet.

-  Det var fasligt vad de hade bråttom. Lärka undersökte inte ens kroppen ordentligt eller gav order om fortsatt obduktion senare, konstaterar Svensson?
-  Det har du rätt i, punschen hägrade väl. Jag fick dra gubbarna från glasen.
-  Kan så vara, men jag undrar hur Eric kom upp till bjälken utan stege eller något att balansera ut på, undrar Svensson.
-  Det har du rätt i, verkar konstigt?
-  Och hur kunde nacken knäckas då huvudet var emot bjälken och han inte kan ha fallit? Stryps möjligtvis, men inte haft kraft att knäcka kotpelaren.
-  Det verkar ju logiskt. Du ser saker som jag höll på att missa.
-  Får jag titta på kroppen, kanske det finns en förklaring.
-  Varsågod, inte mig emot.

Svensson gör en undersökning. Kollar kotorna i halsen och gör en besiktning av den påklädda kroppen.
-  Nacken är knäckt, men inte som den brukar vara då någon hängt sig. Snarare att något annat våld orsakat skadan. Eric har också ett sår på huvudet som inte kan förklaras vid självmord.
-  Du är observant, arbetat med lik tidigare, undrar Kask?
-  Har väl blivit ett och annat på begravningsbyrån där hemma. Även några som tagit sitt liv. Men det här verkar inte normalt.
-  Är du begravningsentreprenör, undrar Kask?
-  Farsan hade byrån tidigare. Jag fick hjälpa till ibland när han inte hann med.
-  Så vad tror du om det här fallet?
-  Mord, Eric var död redan då han hissades upp i taket. Någon ville att det skulle se ut som ett självmord.
-  Jag får gå vidare med fallet. Söka efter ett motiv och gärningsman. Nu kör vi ned Eric till boden och skriver rapport på händelsen. Kommer Svensson med och hjälper mig?
-  Jag hinner inte vidare i dag i alla fall, kanske Kask kan ordna en övernattning åt mig.
-  Om inte annat så finns ju arresten, jag behöver ju inte låsa om dig. Men det kanske är det bättre i gäststugan på gården.

Under eftermiddagen sammanställer de en rapport:
”Eric Bladh hittades hängande i en takbjälke i gamla magasinet. Kroppen hade hängt några dagar då den redan hade missfärgats och börjat lukta. Vid en första undersökning konstaterades en bruten nacke. Kroppen transporterad till likboden för obduktion.”
-  Inte hela sanningen, men det duger som rapport till doktorn och nämndeman, säger Kask.
-  Du får väl göra en andra variant också. En med de detaljer vi konstaterade efter att gubbarna gått iväg.
-  Var så säker, denna är bara ett agn för vidare aktiviteter i fallet. Vill se hur rapporten från Lärka kommer att se ut innan jag tar fram alla detaljer.

På måndagen gör Lärka en ny besiktning av Eric. Rapporterar åter att nacken är bruten. Erich Bladh har troligen hängt sig för egen hand. Ett sår på huvudet kan ha orsakats av att Eric troligen ramlat och slagit sig vid ett tidigare tillfälle.

När Svensson läst rapporten säger han:
-  Kyss mig där bak, antingen är Lärka okunnig om skador vid hängning eller så har han något att dölja.
-  Jag misstänker det också, skulle vilja se Erics bok på ”låntagare”, kanske finns förklaringen där.
-  Du får väl ta och begära en kontroll av lägenheten, lämna in en anhållan till Lindh och påtala att viss osäkerhet i fallet. Han kan juridiskt inte hindra dig.
-  Värst vad du verkar insatt i juridik, har du pluggat det?
-  Lite av intresse bara.

Kask får sitt tillstånd och börjar söka efter ledtrådar i fallet. Hittar inte ”kassaboken”, som Eric brukar ha med sig, men väl en kopia av den. Tar med den till kontoret.

Kask börjar sammanställa bokföringen:
Lilja1000 kronor avbetalat 900 kronor Rest 200 med ränta.
Slaktaren200 kronor. Ingen avbetalning
Lindh500 kronor. Återbetalat.
Lärka200 kronor. Rest 20 kronor.
Anna Larsson 500 kronor avbetalning a 20 kronor/gång = 30 gånger. Avbet. (28 streck)
Eriksson100 kronor nytaget ingen betalning.

-  Ingen onormal bokföring, konstaterar Kask.
-  Undrar vad som menas med Annas återbetalning. Du kanske skulle syna den, föreslår Svensson.
-  Ingen dum ide’. Jag tar och besöker henne i morgon förmiddag.

På tisdagsförmiddagen går Kask till Annas stuga.
-  God dag Anna, jag kom för att fråga om hon känner till Eric Blads död. Undrar om Anna har några uppgifter?
-  Är han död, det visste jag inte. Vad har hänt?
-  Han hittades hängande i gamla magasinet i söndags. Hade varit död några dagar.
-  Så då är det därför han inte kom förra veckan.
-  Vad hade han för ärenden hit?
-  Hjälpte honom med tvätten varannan vecka, hurså?
-  Inga andra tjänster. Mer intima?
-  Nej, nu är Kask alltför grov av sig. Sådant höll vi inte på med.
-  Ursäkta, jag bara undrade. Såg en kryptisk anteckning i Erics kassabok.
-  Då skall jag säga Kask att Eric inte var intresserad av kvinnor. Han hade en manlig partner nere på bruket. Vem vet jag inte. Och vad lånet beträffar så är det nästan reglerat, var väl 2 gånger till som jag skulle sköta tvätten för det.
-  Tack då Anna, ursäkta att jag störde, avslutar Kask och går tillbaka till kontoret.

Utanför kontoret sitter Svensson på en bänk. En uniformerad man sitter bredvid honom. När han ser Kask komma reser han sig och går honom till mötes.
-  Jag pratade i telefon med kriminalkommissarie Oskar Björk på förmiddagen. Han blev intresserad av fallet och tog tåget hit med en gång. Hoppas att du inte misstycker?
-  Har du sådana kontakter, det visste jag inte. Men det kan vara bra att ha en kollega att dryfta fallet med.

De tre männen går igenom vad som är känt i fallet. Hur Eric Blad hängt i taket, diagnosen självmord som motsades av skadan i nacken. Inga tecken på att Eric kvävts, utan var död redan då han hängdes.

Kasks fru Erna kommer ut med kaffebrickan just när Kask redogör för Johannes uppträdande vid ladan, för att hinna i tid till högmässan.
-  Va sade du, undrar hon, det var ingen högmässa här i söndags. I stället var det ju friluftsgudstjänst i parken på kvällen.
-  Var det den söndagen, det hade jag glömt. Jag har ju inte varit på mässan de senaste åren. Vet du något mer om Johannes, Lindh eller Lärka?
-  Lärka har lite underliga metoder att bota folk. Inte som doktor Skog i köpingen. Oftast bara en magnecyl eller förslag om bantning. Verkar inte följa med i medicinutvecklingen.
-  Om nämndeman Lindh då?
-  Den typen sitter väl mest med grogglaset, alkoholist skulle jag vilja kalla honom. Går väl bara i Barons ledtrådar.
-  Och Johannes?
-  Försupen präst som lever på auktoriteten, men inte är särskilt gudfruktig.
-  Har du kommentar om Kask också, frågar Svensson med ett flin i mungipan?
-  Den gubben, gör väl så gott han kan. Blivit latare med åren. Sköter i alla fall jobbet. Snarkar så att jag tror att sängkammaren ligger i sågverket.
-  Frun din är i alla fall ärlig emot dig, säger Björk med ett leende.
-  Ja, nog får jag påskrivet ibland, men nog drar jag jämt med det stycket i alla fall. Vi har levt ihop så länge att det är bra ändå. Skulle sakna henne om hon försvann.
Erna ger sin man en varm blick innan hon går in i köket.

-  Reko fru har du i alla fall, säger Björk. Verkar ha koll på gubbarna på bruket. Det där med Lärkas medicinkunskap verkar intressant, det är ju han som officiellt obducerat Eric. Vad säger du om det Fridolf?
-  Som rättsutlåtande ger jag inte fem öre för den rapporten. Jag skulle vilja ha den här i stället, säger Svensson och lägger ett papper på bordet. Kanske skulle Björk också ta en titt på kroppen innan den sveps för begravningen. Kask har väl nyckel till boden?
-  Visst, vi kan väl ta en vända på en gång så får vi det avklarat.


När de går in i likboden för att undersöka Eric finns inte kroppen där.
-  Vilka har nycklar hit, undrar Björk?
-  Det är jag, doktor Lärka och prästen Johannes, svarar Kask.
-  Då får vi väl höra med doktorn och prästen om de vet var Eric finns, Säger Svensson. För han har väl inte tagit till himmelsfärd i alla fall?

Tillsammans går de genom bruket. Finner doktor och präst på nämndemans veranda. Kask tar till orda:
-  Ursäkta att vi stör. Jag har fått sällskap med polisman Björk från staden. Vi vill bara veta varför inte Eric finns i boden?
-  Ligger på kyrkogården. Norra kvarteret. Han luktade så vi måste begrava honom på förmiddagen, svarar Johannes.
-  Det är väl inte klart med det juridiska, undrar Svensson?
-  Men vi kan väl inte ha en stinkbomb ligga i boden. Förpestade ju hela området, försvarar sig Lärka?
-  Det så klart, synd bara att vi inte hann avsluta utredningen. Ni kunde ha meddelat Kask, fortsätter Svensson. Det finns oklarheter i fallet. Hur kunde Eric komma upp till bjälken? 4meter och ingen stege, knäcka nacken utan att falla. Han kanske blev upphissad? Klarar en ensam man det utan hjälpmedel?
-  Skulle väl behövas två eller tre man för en sådan manöver, Eric var tung och repet gled inte så lätt över takstolen, svarar den lätt berusade Lindh.
-  Vilka skulle ha motiv för att utföra en sådan handling. Mörda Eric och sedan få det att se ut som han hängt sig?
-  Finns nog en och annan som ledsnat på hans indrivarfasoner. Kolla Anna Larsson till exempel, tvätta i åratal som avbetalning på ett lån, eller kanske slaktaren som har problem med affären, genmäler Lindh.
-  Jag måste fråga doktorn, hur var Erics nacke bruten, Undrar Svensson?
-  Den var av bara, han fick väl skadan då han hängde sig.
-  Eller kanske innan och sedan förvärrades den då några hissade upp honom. Har doktorn haft några fall med personer som hängt sig tidigare?
-  N… nej det var det första för mig, jag gick efter läroboken, hurså?
-  Min erfarenhet av liknande skador talar emot doktorns utlåtande, jag har tyvärr fått ta del av ett antal tragiska fall, ingen hade den typen av skada som Eric uppvisade.
-  Nu skall inte luffare Svensson komma och visa sig duktig det här fallet. Är han läkarutbildad kanske, inflikar Lindh i irriterad ton?
-  Nej, inte läkare. Har han inte talat om att han är rättsmedicinare till yrket. En av de bästa vi har inom kåren, säger Björk? Expert på mordfall.
-  Så det var därför du uppfattade alla detaljer jag inte såg med det samma? Kunde väl tala om det för mig tidigare, inskjuter Kask.
-  Var roligt att för en gångs skull få vara lite som ”publik” och inte vara tvungen att framstå som expert. Vilken utbildning har doktor Lärka?
-  Om sanningen skall fram kom jag aldrig längre än till medicine kandidat. Fick tjänsten här genom vänskapen med Baron. Vi låg vid samma universitet.
-  Jag har hört att Johannes och Lindh också studerade där, stämmer det, Undrar Kask.
-  Skall du snoka i alla våra förehavanden, har väl inte med saken att göra? Satans polis, utbrister Johannes.
-  Så mina Herrar, säger Björk. Ta det lugnt nu. Jag föreslår att Kask överlåter utredningen till polisen i staden. Han är för nära händelsernas centrum för att vara objektiv i fallet. Det är sent idag, men vi startar utredningen genast i morgon bitti. Jag hoppas att herrarna kan stå till förfogande.

På onsdagen anländer ytterligare två man från statspolisen, Sabel och Klang. Dagen börjar med en genomgång på Kasks kontor.
Svensson berättar om hur han funnit Eric hängande i magasinet och om Lärkas obduktionsresultat som starkt avviker från hans eget. Tar sedan upp frågan hur Erics nacke kunde knäckar utan att han fallit ned, samt att han begravts utan Kasks tillstånd.
Efter genomgången går de till magasinet för att inspektera platsen.

När de kommer in finner det en stege rest mot bjälken i taket. Under den hänger en livlös kropp med fötterna någon meter över golvet. Kask går fram och finner att Johannes tagit sitt liv. De tar ned kroppen och Svensson gör en första undersökning. I Johannes ficka ligger ett meddelande:
-Jag Johannes Petrusson, erkänner att jag har varit delaktig vid mordet på Eric Bladh. Har hjälp till med att hissa upp kroppen till takbjälken och ordnat med begravningen. Handlingen utförd på uppdrag av en på bruket betydande person för att förhindra en skandal om vissa personliga saker skulle ha framkommit om denne. Undertecknat Johannes.

Kask synar meddelandet.
-  Det är Johannes handstil, konstaterar han. Ingen tvekan, jag känner igen den på staplarnas lutning. Frågan är väl bara om det är hans egen handling eller om någon tvingat honom till det?
-  Vi får väl ta ett förhör med Lärka och Lindh för att utreda om de känner till något om det. Måste väl först undersöka magasinet och ta reda på Johannes innan vi går vidare.
-  Det får Sabel och Klang ta hand om. Jag har en känsla att vi bör söka upp de andra två rätt så omgående, säger Svensson.

Linds veranda är tom i dag. Lärka är inte på sin mottagning. Kask och Svensson gör en rundtur på bruket och finner dem till slut på vägen upp mot herrgården. Med raska steg är de på väg att lämna byggnaden. De anropas av Kask och blir ombedda att omedelbart infinna sig på hans expedition. Med tveksamma steg lyder de ordern.

-  Jaha, inleder Svensson förhöret. Vet ni var prästen Johannes är någonstans.
-  Nej, är han inte hemma då?
-  Kanske om ni menar är hemma bland de döda. Vi hittade honom i magasinet för en stund sedan. Han hade hängt sig i samma bjälke som vi fann Eric i söndags. Ni vet alltså inte om det?
Lärka och Lindh tittar skämda på varandra.
-  Johannes hade ett meddelande i fickan där han tar på sig en del av skulden. Han påstår sig ha hjälp till med att hissa upp Eric och sköta begravningen. Så stod det lite mera. Vad säger ni om detta?
-  Vad skall vi säga, undrar Lindh. Har han angivit någon?
-  Det finns tecken på det. Hjälpa till är inte att göra hela jobbet.
Han möts av tystnad. Linds underläpp börjar darra och Lärkas blick far runt rummet.
-  Nåå, har ingen av er något att säga, undrar Kask, ni brukar ju vara så talföra annars?
-  Jag kan i alla fall ge Lärka tillfälle att känna på en kotpelare som är bruten på grund av hängning, säger Svensson. Så han lär sig den detaljen.
Åter blir det tyst i rummet. Lindh ser ut som om han skulle vilja rusa ut genom dörren. Lärka sitter som förstelnad i stolen.

En vagn hörs köra upp framför kontoret. Sabel kommer in och frågar Kask.
-  Undersökningen av magasinet är klar och vi behöver få in Johannes i likboden, kan du öppna åt oss?
-  Det skall väl gå bra, skall vi låta Lärka titta på honom innan vi kör ned till kyrkan?
-  Varför inte, säger Svensson? Han kan ju så att säga vidga sina vyer lite.
En duns hörs då Lärka svimmar och ramlar av stolen.
-  Så han vill vänta med det, säger Sabel. Kom nu Kask så vi får det avklarat. Klang kan hjälpa Svensson här under tiden.
-  Det blir bra, jag tror att herrarna här behöver en stunds vila innan vi fortsätter förhöret. De kan ju få vila i varsitt rum bakom kontoret en stund, tycker Kask.

När de en halvtimme senare återvänder till kontoret, kallas Lindh in för att
Berätta vad han vet. Svarar kort på Sabels frågor. Har svårt att finna orden utan stakar sig emellanåt. Vägrar svara på om någon han vet är inblandad i Erics död.
De byter och Lärka kommer in, möter Lindh i dörren då denne nu får vänta i rummet bakom kontoret. Sabel leder förhöret.
- Jaha, nu har vi hört vad Lindh har att berätta. Skall bli intressant av att höra Lärkas berättelse nu. Känner han den betydande mannen som var rädd att Eric skulle sprida uppgifter som kunde skada honom.
-  Har Lindh sagt något, undrar Lärka?
-  Det är jag som frågar. Vet han vem det är?
Han får inget svar.
-  Så Lärka vill varken erkänna eller dementera, det tar jag för att han vet mer än han vill tala om.
Sabel spänner blicken i doktorn.
-  Han kommer att mörda mig om jag säger det, jag kan inte vara kvar på bruket då.
-  Och vem är det?
Lärkas blir vit i ansiktet. Skakar i hela kroppen.
-  Nåja, det kommer så småningom. Han får vila en stund på ”rummet”. Klang får göra honom sällskap där till vi tar in honom senare. Jag tror inte det är hälsosamt för honom att vara ensam just nu.
När Lärka förs till cellen passerar han Lindh som ser hans förtvivlade tillstånd. Lind börjar undra vad doktorn sagt under förhöret.

När Lind åter skall kallas in kommer kusken Koppar från herrgården in på kontoret:
-  Ursäkta om jag stör, men jag vill att Kask följer med upp till herrgården. Baron har skjutit sig i huvudet och ligger död på golvet i kontoret. Kanske bäst att doktorn kommer också, säger Koppar försiktigt.
-  Jag kommer med, säger Kask. Doktorn är upptagen för tillfället. Jag tar Svensson och Sabel med också. Klang och Erna får ta hand om våra ”gäster” under tiden.

De tre polismännen följer Koppar till herrgården.  Finner Baron liggande i en blodpöl på golvet. Pistolen har han kvar i handen. Svensson gör en undersökning.
-  Ingen tvekan, han har med största sannolikhet fallit för egen hand. Pistolen i rätt hand för skadan och mycket krutstänk runt ingångshålet för kulan.
-  Det står ett brev till Kask på skrivbordet, säger husan Karin.
Kask öppnar det och läser:
-  Beslutat att avsluta mitt liv. Mordet på Eric blad har utförts på order av mig. Det fanns risk att komprometterande uppgifter om mitt privatliv skulle kunna spridas på bruket. Han och jag hade en ”affär” ihop som skulle kunna förstöra mitt anseende. Jag hoppas att Kask skall se till att det inte kommer till allmän kännedom. Vill dock med detta brev till länsman lätta mitt samvete.  Bruket 3september.  Baron B.

Kask visar Svensson brevet. Säger att det är känslig information som inte skall spridas på bruket.
När undersökningen på herrgården är avslutad och begravningsentreprenören hämtat baron går poliserna till krogen och äter innan de återgår till kontoret.

Lärka kallas in för ett nytt förhör under Sabels ledning:
-  Doktorn kanske har mer att berätta nu då han fått vila ett tag. Men först måste jag tala om för honom att Baron tagit sitt liv.
Lärka spärrar upp ögonen och gapar. Blir stående med blicken i fjärran.
-  Baron tagit sitt liv. Han som var min vän sedan universitetet. Nu är allt över. Jag skall erkänna att jag på hans order gav Eric en dödande spruta. Att vi sedan försökte dölja det med en hängning var ett misstag.
Det blir tyst i rummet. Ingen finner ord på en stund. Tre härdade polismän har svårt att finna ord. Klang kommer in från cellerna. Ser sina kollegor och ser frågande ut.
-  Han har erkänt, säger Sabel. Det är en tragedi som utspelat sig.
Återlägrar sig tystnaden. Till slut bryter Lärka den.
-  Det var bara jag som gjorde det och sedan Johannes som hjälpte mig med att hänga honom och med begravningen. Lindh står utanför alltihop.

Kask och Svensson går in till Lindh i cellen. Meddelar att baron tagit sitt liv och att Lärka erkänt mordet på Eric. Efter en tyst minut säger Lindh:
-  Så det var därför som Lärka och Johannes varit så förändrade den senaste tiden. Förstod att det var något men kunde inte tro att det var så illa. Mina kamrater är döda alla tre. I Lindh ansikte rinner tårarna.
-  Det är sorgligt, inte roligt för oss andra heller. Kan vi göra något för Lindh, undrar Kask?
-  Jag känner för att lämna bruket, kanske åka på ett behandlingshem och vila ett tag Livet behöver en nystart. Skulle vilja bryta drickandet och börja om.

På onsdagskvällen lämnar stadspolisen bruket. Lärka får följa med till häktet för fortsatta förhör.
Svensson och Kask står utanför kontoret.
-  Men Svensson, varför går du på luffen ibland, undrar Kask?
-  Jo du förstår, det är en avkoppling som jag brukar ta till på lediga dagar. Få vara fri ett tag innan arbetet tar vid igen.

Dagen efter tog Svensson tåget till staden och arbetet. Med var också Lindh på väg till behandlingshemmet och rehabilitering.

Meny

(PDF)