Försäkringsbedrägeri?


Serveringen Snäckan ligger nere vid hamnen. Nu till öppnandet av uteplatsen på sista april har ägaren, Carl Eriksson, fult upp med att ställa i ordning stolar och bord inför säsongen.

Under den senaste tiden har han haft öppet för båtägarna som rustar sina flytetyg på varvet ett 100-tal meter bort. Kaffe, smörgåsar och varmkorv har varit det mest efterfrågade rätterna.


Tidigt en måndagsmorgon fick brandkåren larm om att det brann på serveringens uteplats. Turligt nog så hann brandkåren släcka innan byggnaden var övertänd. Nu inskränkte sig skadorna på uteplatsen, där en mindre del av trägolvet var genombränt och en liten skada på väggen intill. Hade larmet kommit en stund senare hade hela serveringen varit aska.


På eftermiddagen började polisen undersöka brandplatsen. På uteplatsen stod några möbler som inte skadats. Då polisman Svärd kontrollerar dessa upptäcker han att de är nyinoljade. Doften av linolja gick lätt att identifiera. Branden syntes ha börjat i en papperskorg vid trappan till uteplatsen. Då han undersöker resterna i botten av den så finner han resterna av några trasor indränkta med linolja. Med ens kommer misstanken att Carl hade impregnerat möbler föregående dag och sedan slängt trasor i papperskorgen. Det händer ibland att trasor indränkta med linolja fattar eld av sig själva.


Vid förhör med Carl förnekar han oförsiktighet. Han känner till risken av egen erfarenhet och dess utom så står det tydlig varning för självantändning på burken. Säger att han aldrig slänger trasor med linolja utan bränner den direkt i värmepannan.

Svärd nöjer sig dock inte med Carls förklaring utan ger honom misstanke för allmänfarlig vårdslöshet och eventuellt försäkringsbedrägeri


Ett hundratal meter ifrån Snäckan har restaurangägaren Toffelhage sin verksamhet. Hans uteservering har inte haft fullt med gäster om somrarna sedan Carl öppnat nere vid kajen. Det går inte att dölja att han inte ser på olyckan med en viss belåtenhet. Nu kan inte Carl ha någon servering klar till första maj.


Många nyfikna ortsbor kommer och ser på brandplatsen. Undrar hur det hela gått till.

Spekulationerna om hur branden börjat varierar. Allt ifrån att Carl själv tänt på, några ungdomar suttit och rökt till att Toffelhage skulle ha anlagt branden för att bli av med en konkurrent. Polisman Svärd säger inget. Varken till allmänheten eller till lokalpressen. Hänvisar till att en presskonferens kommer att hållas då det finns bevis på vad som hänt.


På kvällen kommer Svärd till Toffelhage. Några av ortens damer sitter i restaurangens kafeteria då de lämnar restauranten och går till polisstationen. Det tar inte lång stund innan ryktet om att krögaren blivit hämtad gått runt bland stans hemmafruar. Då var det alltså sant att han var inblandad i branden. Tänka sig???


På tisdagen ger Svärd en kort information:


När Carl går igenom posten, finner han ett brev från försäkringsbolaget. Han undrar vad de nu har på hjärtat. Efter inledande formaliteter läser han:

Carl funderar över händelsen. Hur som helst så behöver han öppna kommande månadsskifte. Med lite enklare uteplats så kanske det kan gå.


På onsdagen börjar han arbetet med att rensa upp på brandplatsen. Polisen har finkammat området och gett klartecken.

En container fylls snabbt med de brända brädorna från uteplatsen. Ortens byggföretag river och säter ny panel på huset. Tiden till att hinna bygga ett nytt trägolv innan sista april är kort och han arbetar själv med trädäcket långt in på natten.


På fredagseftermiddagen oljar han in det nya golvet. Blir klar vid 18-tiden.

Då han samlar ihop materielen efter arbetet kommer Olle från stationen. Han ligger i det militära och kommer hem på permis över helgen.


Inne på polisstationen ser Svärd lite undrande ut då Calle och Olle kommer in. Då han får ärendet framfört tar han in Olle på förhörsrummet för att skriva rapport.

När den är klar och undertecknad kan Carl lämna stationen som en fri man.


På lördagen råder en febril aktivitet i hamnen. Mobilkranen har anlänt och båt efter båt sjösätts. Nu gäller det att få båten i sjön under de två dagar som kranen finns på plats.

Både Calle och Toffelhage har fullt på sina uteserveringar av ivriga ägare till fritidsbåtar. Mellan sjösättningar och arbeten med att utrusta båtarna tar sig ägarna gärna en kall öl.


När Carl vid 20 tiden stänger serveringen står Olle med några kamrater utanför.

Ett gott skratt kommer från ungdomarna då Carl tömmer korgarna i soptunnan och ställer in dem i soprummet.


Vid sextiden på söndagsmorgonen hörs åter brandkårens sirener. En sopcontainer vid Toffelhages uteservering står och ryker. Det är en stensättning på marken under den och spridningsrisken är liten. Det tar bara några minuter för brandmännen att släck av och säkre platsen.

Då brandförman Brasa krafsar bland rester av containerns innehåll finner han trasor som har en omisskännlig doft av linolja och terpentin.


Med hjälp av brandkårens lastbil fraktas containern till tippen. Innehållet töms ut på en betongplatta. Sakta men säkert börjar Svärd och Brasa leta igenom resterna.


En timme senare gör de båda männen en tur bland båtplatserna. Några båtägare verkar vilsna då det inte finns en sopcontainer inom synhåll.

Båtägaren synar burkens etikett. Ser symbolen för eldfarligt material och läser texten.


På kvällen sitter Calle och Toffelhage på uteserveringen då Svärd kommer och gör den sällskap.

Meny

(PDF)