Brandorsak: sängrökning.
Brandbilarna körde upp på vägen mot det lilla skogstorpet. Kommer fram och brandmännen finner att elden letat sig upp till husets vind och genom taket. Rökdykarna går in i den ännu inte helt övertända bottenvåningen. Kommer efter någon minut ut med en livlös person. Släckningen påbörjas och snart står huset där som en rykande ruin. Området spärras av och bevakning sätts in.

Dagen efter kommer utredningspersonalen dit. Finner att den troliga orsaken är att Enström, mannen som bodde i huset, somnat från en cigarett. Brännmärkena i madrassen tyder på detta. Kanske var han berusad också då en spritflaska stod på köksbordet. Kroppen, som förts till obduktion, får väl bekräfta det skedda. Att branden blivit så häftig berodde troligen på att reservdunken med bensin till mopeden stått i huset.

Traktens ungdomar står samlade vid Konsum och talar om branden. Anna och Peter förhörs om vad de sett då de upptäckte att det brann i huset. Polisman ”Svenne” kommer förbi på en motionsrunda. Brukar efter arbetet med all pappersexercis på stationen ta en ett pass för att hålla sig i trim. Han stoppas av ungdomarna som vill veta vad som hänt i stugan.
-  Allt tyder på att Enström somnat från en cigarett i sängen,  kanske hade han också tagit en sup.
-  Har du sett Enström röka någon gång eller varit påverkad av sprit, undrar Anna. Han brukade alltid påpeka för oss att vi inte skulle röka och dricka starkt.
De andra i gänget nickar, ingen har sett honom med en cigarett eller i påverkat tillstånd.
-  Det har ni rätt i svarar Svenne.  Det måste jag meddela utredarna. Vet ni om han hade bensin i huset till mopeden?
-  Mopeden köpte jag av honom för ett par veckor sedan, säger Anders. Förresten sa han att man alltid skall ha brännbara saker på säkra ställen. Inte inne i bostaden.
-  Tack för upplysningen, det skall jag ta upp när jag går förbi stationen på hemvägen.

Dagen därpå är utredarna åter och letar i resterna av huset. Tar med prover, sållar askan efter ledtrådar, fotograferar och antecknar.
När Svenne på kvällen åter träffar ungdomarna vid affären, kan han meddela att det hela verkar misstänksamt. Inget brottsligt har dock påträffats i resterna.

Några dagar senare är Peter ute och springer i skogen. Han upptäcker att kråkorna är mycket intresserade av en samling buskar en bit från skogsvägen.
- Säkert är det något självdött djur som ligger där, tänker han och springer vidare.
På hemvägen kommer han en annan stig och passerar alldeles intill buskarna. Det stinker runt dessa. Nyfikenheten tar över och han böjer undan ett par grenar och kikar in. Förskräckt ryggar han tillbaka. En människohand skymtar fram. Den är alldeles blåsvart. Han rusar ned till polisstationen. Flåsar av ansträngningen då han nästan snubblar in på expeditionen.
-  De… det ligg… det ligger ett lik uppe i skogen, stammar han fram med andfådd röst.
-  Vad säger du, undrar vakthavande polisman Björk. Ett lik i skogen, skämtar du?
-  En bit från den lilla skogsvägen. I ett buskage.
-  Vi får väl åka och titta då. Skämtar du med oss så blir det synd om dig. Kom nu med och visa vägen.
De sätter sig i polisbilen och åker upp på skogen. När de kommer fram till snåret stannar Peter en bit ifrån och pekar.
-  Där borta. Jag vill inte gå dit igen.
Björk går fram. Böjer undan grenarna. Släpper dem sedan i rena förskräckelsen och tar ett par steg tillbaka. Går sedan fram till bilen, anropar sambandscentralen och ber om förstärkning. Får löfte om att ha kollegor hos sig om ungefär en kvart.
-  Jag måste stanna här och vakta, säger Björk. Kan du vara vänlig och möta upp nere vid stora vägen när mina kollegor kommer?
-  Visst, det är ok bara jag slipper vara här uppe.
-  Bra, låna den bärbara radion i bilen ifall att du måste ha kontakt med mig eller de andra som kommer.

Peter går ned till vägen. Det tar en stund. När han har ett femtiotal meter kvar att gå ser han en polisbil passera i hög fart. Han fattar radion och anropar Björk:
-  De hann förbi innan jag kom ned. Kan du ropa tillbaka dem?
Anropet går ut och snart svänger bilen upp bredvid Peter.
-  Är det du som skall visa oss vägen, undrar en barsk polis.
-  Gäller det liket i skogen så stämmer det. Den här vägen upp, så till höger vid stora granen, efter femtio meter timmervägen upp till…..
-  Det låter som det skulle vara svårt att hitta dit, hoppa in och visa oss vägen så är du snäll.
Åter sitter han i en polisbil. Dirigerar föraren så han snabbt kommer till platsen. Kriminalpoliserna går ur och sällar sig till Björk. Inspekterar platsen innan de sätter upp blå/vita avspärrningsband.
Efter att ha rapporterat lämnar Björk och Peter platsen, märker ut vägen genom skogen med plastband under hemresan. Ute vid landsvägen inväntar de på ytterligare personal som skall undersöka platsen. De sitter i bilen och samtalar.
-  Hur mår du, frågar Björk. Det här är väl inte vardagshändelse varken för dig eller mig, jag känner mig själv lite skakis.
-  Knäsvag nu när det värsta är över, spänningen var lite för mycket för mig.
-  Kan du berätta hur du kom på liket och har du sett något annat misstänkt i omgivningen?
Han berättar om joggingrundan. Hur han lade märke till fåglarna. Tittat efter i snåret och …
-  Visst ja, det låg en plånbok en bit bort efter skogsvägen, här är den föresten. Tänkte ta och lämna in den på stationen under hemvägen.
Björk öppnar den. Läser på ett på ett ICA-kort: Karl Enström. Ser undrande ut då han säger:
-  Kan det här ha något med branden att göra. Vi får kontakta utredarna där uppe.
-  Den låg vid den stora stenen straxt bortom buskarna.
-  Vi får åka upp så du får visa dem vad och hur den låg.
När de kommer upp är teamet i full gång med brottsplatsundersökningen. Peter lägger tillbaka plånboken som den låg då han fann den. Blir utfrågad av utredarna innan han äntligen får åka hem. Sitter länge uppe med föräldrarna innan han kan koppla av och lägga sig.

Dagen efter är polisen åter och undersöker Enströms stuga. Anders, som varit inne då han köpte mopeden får berätta hur det såg ut i stugan vid det till fället.
-  Snyggt och välstädat. Inga tecken på att Enström skulle varken dricka sprit eller röka.
-  Inga tecken på hembränning?
-  Nu får ni ta igen er. Hembränt och Enström. Glöm det då det gäller den trevliga mannen.

När Anders träffar sina kamrater på kvällen säger han:
-  Det var ett evigt tjatande om cigaretter och sprit. Polisen förhörde mig om vad jag visste om Enström. Kom med antydan att han skulle hantera hembränd sprit.
-  Hembränd sprit, sade du hembränt, undrade han flickvän Eva. Jag såg en bil vid rastplatsen samma dag som stugan brann. De slängde en flaska i soptunnan. Jag tog rätt på den för att panta på systemet. Luktade illa men ändå.
-  Har du den kvar?
-  Ligger väl i en plastkasse i baracken vid skogsvägen. Kan den vara av värde?
-  Ge den till Svenne så får han ta ställning. Kladda helst inte på den, om det skulle finnas fingeravtryck. Vet du föresten vad det var för bilmärke?
-  Mörkgrön skåpbil. Stod något om kemtvätt på sidan. Vet inte vilket märke. Förresten var bokstäverna på registreringsskylten LSD, som knarket alltså.
-  Hämta pavan så ses vi här om en halvtimme. Jag söker upp Svenne under tiden.

Ungdomarna skils åt. Eva går ensam mot baracken. Anders söker upp Svenne. De övriga var och en går till sitt. Ingen av dem lägger märke till en kvinna som väntar vid busshållplatsen intill.

En halvtimme senare står Anders och Svenne vid polisstationen och väntar på Eva. Under tiden berättat Anders vad som sagts vid busshållplatsen. Björk lägger en efterlysning på bilen från tvätten. När det gått en kvart blir de oroliga och går upp till baracken. Dörren står lite på glänt. Öppnar den och finner Eva liggande medvetslös på golvet. Det luktar cigarettrök i rummet och från papperskorgen stiger en svag rökslinga upp. Anders slänger ut korgen genom dörren. Pappersresterna sprids över marken utanför. Det ryker om en papperstuss och han trampar på den för att släcka elden. Ett litet knäpp hörs. Han tar upp den och vecklar upp pappret. Där innanför ligger en tänd cigarett och några obrända tändstickor. Om en stund skulle glöden från tobaken ha tänt stickorna. Pappret i korgen skulle ta eld och sedan antända hela baracken. Den medvetslösa Eva skulle bli nästa offer i branddramat.
Ambulans och brandutredarna tillkallas. När Eva körts till sjukhuset står Anders och Svenne på vägen upp till baracken.
-  Tur att vi kom i tid, säger Anders. Skulle inte vara roligt om Eva blivit ett offer för den här ligan.
-  I sista minuten kanske, svarar Svenne. Ren tur kanske.
-  Vad är det som ligger där på marken, undrar Anders. Ett par damskor ligger en bit bort efter vägen. På den ena har klacken lossnat. Det är inte Evas.
-  Låt dem ligga så länge. Grabbarna från krim får ta hand om dem när de anländer. Vi får inte röra något här innan de kommer.
-  Meddela stationen, kanske kan någon ha sett en skolös kvinna i samhället.
-  Som du vill, vi anropar Björk.

Efter att ha meddelat kriminalen sina iakttagelser åker Anders och Svenne ned till polisstationen. Får av Björk reda på att en kvinna utan skor hade tagit bussen mot Stockholm men stoppats på vägen och satt nu i förhör i Uppsala.

Ett par veckor senare kallas ungdomarna till polisstationen. Utredningen var klar för ortens räkning. Befälet från rikskriminalen meddelade:
-  Vi har kommit en stor knarkliga på spåret. Mannen som hittades i skogen ville hoppa av och måste därför tystas. Han hade haft kontakt med oss men uteblev plötsligt. Ni vet var han återfanns. Bilen hittade vi på skroten. Var stulen och som vi trodde använd av tjuvjägare då den använts som slaktplats för ett rådjur. Helt blodig i lastutrymmet efter slakten. Den stod i kö för att demonteras innan pressning. Liket i skogen var också från Stockholmsområdet och utredningen har tagits över av rikskriminalen.
-  Hur kommer Enström in i bilden, frågade Peter.
-  Vi hittade en anteckning i hans plånbok. Där stod numret på bilen han såg när de lastade av den mördade i skogen. De röjde honom ur vägen för att inte bli avslöjade.
-  Måste vara en grym liga, mörda folk på löpande band.
-  Det finns flera offer för den. Det här är bara ett av alla fall som kunnat klaras upp efter den här otrevliga historien.
-  Var farbror Enström rökare och drack han sprit, undrade Anna.
-  Nej, han var ren, spriten använde de för att få honom medvetslös. Injicerade den direkt i blodet. Han andades in röken när det brann och därför tydde de första undersökningarna på att han rökte och hade somnat från cigaretten.
-  Listiga typer, menade Anders, kunde ha varit det perfekta brottet om inte Peter funnit det första offret.

På kvällen sitter ungdomarna på fiket. Samtalar om hela den olustiga affären.
Eva är åter frisk och på bra humör, avslutar fallet med orden:
-  Nu hoppas jag att allt skall vara över och vi åter kan ha trevliga kvällar tillsammans.


Meny